Nej, nu skiter vi i detta.
Nej FY SATAN, en sån deprimerande liten skitblogg jag har! :D
Var faktiskt tvungen att läsa en del, och jag kände bara hur äckligt det är att vara så oerhört beroende av någon annan. Att vara SÅÅÅÅ kär att du inte kan vara utan en människa utan att få halvt panik och nästan självdö. Vill mest säga åt mig själv att gå och skaffa mig en ryggrad och lite värdighet. Vet inte om jag lyssnar iof, har ganska kass hörsel. :3 Men jag fattar inte hur jag kunde vara så rädd för att bli ensam? Någon gammal seperationsångest som spökar gissar jag på. För nu - jag kan verkligen inte tänka mig att leva med någon annan, eller ens inleda något med någon. Sure, kommer det någon som hjärtat hasar ner tre pinnar för, varför inte? Som om man kan välja om man ska eller inte ska vara kär.
Jag vill helt enkelt inte vara ett "vi", för jag försvinner då. Och jag vill liksom ha kvar mig själv ett tag till, när jag väl har hittat mig. :D För det ÄR så underbart att kunna komma och gå som man vill, att inte ha någon att störa sig på eller bråka med, någon att bli ledsen över eller oroa sig för. Jag orkar helt enkelt inte med sådana fittcpkänslor riktigt ännu. :)
Så länge hund och Sandra finns så kommer jag klara mig oerhört fint. :)
Sooo, FUCK OFF. \o !
Och sov gott då. ;3
Var faktiskt tvungen att läsa en del, och jag kände bara hur äckligt det är att vara så oerhört beroende av någon annan. Att vara SÅÅÅÅ kär att du inte kan vara utan en människa utan att få halvt panik och nästan självdö. Vill mest säga åt mig själv att gå och skaffa mig en ryggrad och lite värdighet. Vet inte om jag lyssnar iof, har ganska kass hörsel. :3 Men jag fattar inte hur jag kunde vara så rädd för att bli ensam? Någon gammal seperationsångest som spökar gissar jag på. För nu - jag kan verkligen inte tänka mig att leva med någon annan, eller ens inleda något med någon. Sure, kommer det någon som hjärtat hasar ner tre pinnar för, varför inte? Som om man kan välja om man ska eller inte ska vara kär.
Jag vill helt enkelt inte vara ett "vi", för jag försvinner då. Och jag vill liksom ha kvar mig själv ett tag till, när jag väl har hittat mig. :D För det ÄR så underbart att kunna komma och gå som man vill, att inte ha någon att störa sig på eller bråka med, någon att bli ledsen över eller oroa sig för. Jag orkar helt enkelt inte med sådana fittcpkänslor riktigt ännu. :)
Så länge hund och Sandra finns så kommer jag klara mig oerhört fint. :)
Sooo, FUCK OFF. \o !
Och sov gott då. ;3
Kommentarer
Trackback
